Solsidans Båtklubb är en fritidsbåtsförening i Saltsjöbaden för båtägare skrivna i Nacka. Föreningen är ideell och har funnits sedan slutet av fyrtiotalet.

Under dena tid var det fortfarande bara mer välbeställda som hade råd att ha fritidsbåt. Både motorbåtar och segelbåtar var relativt dyra och krävde ofta professionell hjälp med uppläggning och vårrustning. Närmaste varv för boende på Solsidan var Schuberts, senare Rosells varv. Det var även dyrt att hyra brygg- eller bojplats i Hotellviken. När Sven Ture Åberg, vd på LM Ericsson, flyttade hem från USA ville han skapa en möjlighet att vinterförvara båten i närheten av hemmet i Solsidan. Blicken föll på Svärdsö.
 

Tillsammans med vännerna Birger Lundström, motorseglare och Göran af Klercker, koster­seglare bildade Sven 1947 Solsidans båtklubb. Birger Lundström uppsökte Wallenberg, bugade och frågade om man inte kunde få disponera mark på Svärdsö för ett småbåtsvarv. Det gick bra - i familjen Wallenberg var förståelsen för båtfolk nedärvd. Både K.A.Wallenberg och brodern Wiktor hade intresse för sjö och båtar. Wallenberg arrenderade ut det begärda området för en billig penning. Först när kommunen tog över äganderätten till marken höjdes arrendet.
 

Det var inte en regelrätt klubb från början, utan ett varv som drevs halvprofessionellt av Anders Svahn. Svahn bestämde i praktiken det mesta. Den långsamma förhalningen av båtar på såpade rännor var hans specialitet. Swahn hade sin verkstad i nuvarande klubbhuset och kallade varvet "sitt" eller "Svärdsöverken".

En ny era

När plastbåtar började massproduceras i slutet av 1960-talet skaffade fler och fler båt. I alla socialgrupper väcktes intresset för båtliv inte minst för att man klarade att sköta sina båtar själva. På 1970-talet kom den stora boomen.
 

Klubbens förste ordförande var Göran T:son af Klercker. Han ledde verksamheten till 1952. Det var nyanläggningarnas tid. Det finns inte många bevarade dokument från den tiden, men det reella resultatet är stommen i dagens varvsanläggning.
 

Under de kommande 11 åren var Bengt Essler klubbens ordförande. Klubbens ekonomi var ganska skral och när det knep lånade Essler ut behövligt kapital till klubben. Bengt Essler och hans medhjälpare ordnade statsbidrag för småbåtshamn och lyckades med en hel del besvär bygga vår fina brygga i Svartviken utan att det kostade klubben några nämnvärda summor. Det är förståeligt att klubben när Bengt Essler avgick som ordförande ändrade sina stadgar och gjorde det möjligt att välja hedersledamöter. Bengt valdes till hedersledamot i april 1963. Det är en unik utmärkelse eftersom stadgarna sedermera ändrats igen så att hedersledamöter inte mer kan väljas.
 

Efter Bengt Essler var Einar Hedenberg ordförande till 1966 och Sven Erik André till 1969.

En stor fråga då var anläggande av vattenledning med pumpar. Under den tiden fick klubben lära sig hur man blir av med båtar som ägarna bara lämnat kvar. Det första försöket gick inte så bra. Man beslöt att elda upp en båt som ägaren bara lämnat under ett par års tid. Alla försök till kontakt hade misslyckats. Elden hade knappt hunnit falna förrän båtägaren dök upp med en advokat. Det brunna vraket påstods vara ett hart när oersättligt skepp och klubben fick ersätta båten. Nästa gång en båt kvarlämnats köptes den genom en medlems försorg före eldningen. Värdefullare delar skruvades av innan båten gick upp i rök.
 

En radikal ändring av varvsordningen kom 1970 då Torsten Thanning tillträtt som ordförande. Tillsammans med Tage Gustafsson, Olle Burgaz och Åke Forsman ordnade han lyft med kran. Spelhuset flyttades så att spelförarna kunde se vad de gjorde och slapp ligga på knä och kika ut under wiretrumman. Mastskjul och mastkran byggdes, den sistnämnda av gamla kommunala belysningsstolpar. Bryggan vid varvet byggdes ut med stöd av vattendomstolen som medgav tillstånd till utfyllnad i vattnet.
 

En tid hade klubben seglingsundervisning i optimistjollar för juniorer. Den verksamheten togs sen över av kappseglingsklubben Baggen. Under många år förekom det spontant arrangerade familjekappseglingar på Erstaviken. De flesta av deltagarna var klubbmedlemmar.

Varvsområdet

I början var varvstomten minst sagt oländig brant som den var. Den övre plana delen var inte utgrävd från början. Marken var ojämn och det var svårt att palla upp rännorna som träslädarna drogs på. Man fick släpa de tunga trärännorna och baxa båtarna med spett åt sidan från vagnen till båtens plats. Det var mycket som ruttnade - tryckimpregnerat virke var inte uppfunnet ännu.

Till en början baxades båtarna åt sidan med handkraft. Senare skaffade man brytblock så att det handvevade spelet kunde användas också till att dra båtarna åt sidan. Konsistensfett smetades på rännorna för att förbättra glidet. Ibland behövde pallningen justeras med domkrafter efter­som båtarnas tyngd kunde göra att pallningen säckade lite när båten väl kom på plats. Alla deltog - man hjälptes verkligen åt.

Gubben Svahn

Anders Svahn var varvsförman och stark som en björn. Vid ett tillfälle lättade upp han af Klerckers båt Desirée genom att skjuta rygg under buken på båten så att man kunde skjuta in extra pallning. En levande domkraft! Längre fram skaffade klubben elektrisk spel, men forsatte med rännor. Det här med kranbilar kom först långt senare.

Slip även från Vårgärdssjön?

I samband med att man grävde ur uppåt övervägde man bygga en slip också från Vårgärdssjön. Tanken var att använda samma spel - men åt andra hållet ned mot Vårgärdssjön främst för motorbåtar. En ny kanal var anlagd in till Vårgärdssjön. Några odlade tankar på att anlägga en kanal också till Erstaviken. Tanken var att få en skyddad hamn via en kanal från viken intill scouthamnen. Man tyckte att Erstaviken var så hårt utsatt för sjö och blåst. Det hände faktiskt att båtar som låg vid Lastagebryggan vid änden av Ravinvägen vid stark sydväst blåstes upp på bryggan!

Varvet i nutid

Ytterligare urgrävning har skett av slänterna vid övre varvet. Ett nytt hydraliskt spel skaffades på 90-talet och samtidigt byggdes spelhuset ut. Slip och spår har i omgångar byggts om under ledning av Dag Ek, Lasse Sjöstedt och Sten Ahlgren. Gustaf Tham har hjälpt till med att förbättra el- och vattensystem.

För att minska föroreningar på varvet antog klubben 2014 en miljöplan samt byggde med stöd av ett statligt bidrag en reningsanläggning för vatten från tvättning av båtbotten.
 

Ordförande i Solsidans båtklubb

1947-1952 Göran af Klercker

1952-1963 Bengt Essler

1963-1966 Einar Hedenberg

1966-1969 Sven Erik André

1969-1974 Thorsten Thaning

1974-1986 Per Ola Persson

1986-1992 Magnus Schmidt

1992-1994 Carl Eric Berg

1994-1998 Hans Törnqvist

1998-2008 Jan Leffler

2008-          Lars Fladvad